Jag älskar liljor. Dom är så vackra, och jag vet ngn fler som gör det med! Ramona!:)) Hon är min lilja.. Min underbara lilja.♥

Tänkte slänga in ett happy inlägg. Försöka iaf. Jag menar alla är vi människor med känslor. Känslor som kan komma och gå hela tiden. Därför är det väl skönt med en blogg där man skriva av sig alla tankar. Tror det skulle bli rätt jobbigt om tex man ringer sin vän för den lilla minsta tanke man har som gör att man blir arg? eller.. Hehe jag skulle bli knäpp iaf. Sen då man skrivit av sig så känns det LITE bättre iaf.
Ibland blir jag arg på mig själv. För jag är FÖR snäll mot vissa människor.. Man blir behandlad som skit och sen nästa sekund så är jag super snäll mot dom.. Jag har alltid varit så som person.. Mitt hjärta är varmt. Jag är inte sån som kan bajsa på folk i oändlighet. Oavsett om det är MITT EGNA KÖTT ELLER BLOD! Men arg, ledsen och besviken blir man faktiskt. Man får ju skylla sig själv såklart! Men sen tänker man, varför uppskattar inte människor den vänskap man ger? Jag kommer ihåg då jag bodde i Rågsved, då jag var 20 år ngt.. Jag sprang till jobbet stressande som en galning. Hemma hos oss bodde då hans syster ( Mitt ex ) med sin man och barn pga dom skulle renovera deras lgh.. Väl då jag kommer hem, hon sover! fortf och kl var typ 18.. Barnet sitter i sängen med bajsig blöja liksom. Vad göra? Jo bada barnet, gå till tvättstugan, laga mat, städa och vika deras kläder.. För jag VILLE och för att hjälpa. Men sen nu då jag tänker efter, fick jag ngn credit för det? Neej. Utan hon tog för givet att jag alltid gjorde det.. Samma som då hans mamma åkte till sitt hemland. Åkte dit skurade och städade hela lägenheten.. Sen till jobbet sen hem till hans andra syster, hjälpte till där med alla barn osv osv.. Sen hem sov lite.. Hade jag pengar, lilla minsta 20 lapp kvar eller så fort jag fick lön- det gav jag BORT. Jag handlade mat, kläder åt deras barn, presenter.. bjöd på mat varje dag osv. För att jag VILLE.. men man blir ledsen då man tänker på hur utnyttjad man kan bli.. Därför är jag i dagens läge rädd för att öppna mitt hjärta 110 bara pga man blivit utnyttjad såhär och mkt mera.. Flera ggr. Det är fan inte ok eg. För man borde få vara den man är utan att folk ska trampa på dig? Utan att människor ska anse det eller det.. Det är FEL. Man är den man är, och EG om ngn inte gillar..- F U CK  O F F !! - Men så kommer då mina tankar ifrån hjärnan rakt ner i hjärtat.. och sen blir " ok det är lugnt".... Förlåter för fort vissa ggr. Vissa ggr är det bra men sen vissa saker som faktiskt är djupare känns det som man är för efterklok.. Men och andra sidan.. Det är sån jag är som person.. Och det blir ju bra i slutaändan trots allt.. Men på djupet om jag frågar vart Rosie är? Det är bara ett fåtal människor i min närvaro som får träffa henne pga jag känner att dom inte kommer såra mig. Medans andra är jag kyligare mot av rädsla att den ska såra mig.. Men tror allt här i livet präglas av vilka ärr man har eller situationer man upplevt..
Sen det värsta också är då vissa spelar ett spel bakom ens rygg, för att sedan komma åt ngn annan.. Och dom tror inte man genomskådar detta.. TJEJER! ett dagligt problem.